Att inte ge upp.

Jag säger hela tiden till mig själv att allt tar tid, men jag har inte tålamod. Jag vill att det ska hända på en gång, jag vill se en förändring på direkten och jag vill ha hjälp med det. Men jag vet inte hur jag ska göra det, jag vet inte vem som skulle kunna sätta upp ett matprogram för mig och kanske något som jag själv kan göra på gymmet. Jag vill inte se ut såhär i alla fall, det stoppar mig från att göra roliga saker. Jag kan inte sitta inne och bara vänta på en förändring, för det kommer varken gå snabbare eller saktare om jag bara sitter hemma. Jag glömmer bort att leva, jag bara väntar. Tiden som går, kommer jag aldrig att få tillbaka.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0